Långdragen tvist för skogsägarna i Böle
1998 tröttnade några skogsägare i Böle, Klövsjö och Högarbyarna på att renarhjordar orsakade skador på deras skogsmarker. Man ville få rättsligt prövat om samerna hade rätt att ha sina renar på vinterbete på deras marker. Heilborns advokatbyrå och advokat Leif Andersson anlitades.
I dag 13 år senare pågår fortfarande processen och nu med totalt 32 markägare som kärande.
Ur Huvudförhandling Östersunds Tingsrätt nr T 977-04:
Samebyn menar att; Renen som biologisk varelse nyttjar sedan urminnes tid de naturgivna förutsättningarna i landskapet för sin förflyttning och sitt betessökande under olika delar av året, vilket på ett naturligt sätt under vintern för renarna från sommarbetet i fjällen ned till området där kärandenas fastigheter ligger. Samebyn har en på urminnes hävd grundad rätt att bedriva renskötsel inom ifrågavarande område.
Markägarna å sin sida gör gällande att; Det inte förekommit bete med ren på eller i trakten av deras fastigheter under så lång tid och i sådan omfattning att renskötselrätt på grund av urminnes hävd eller enligt 3 § rennäringslagen. Under alla förhållanden har sådana uppehåll i bete förekommit, att de rättigheter som kan ha uppkommit har upphört att gälla. Fastighetsägarna har därför gjort gällande att samebyn inte har någon rätt till bete med ren på deras fastigheter.
I renbetesmålet finns omfattande material som visar bl a hur samerna kommit norrifrån och nått fjällen i södra jämtland och Härjedalen under förhållandevis sen tid, att det inte förekommit renbete utanför renbetesfjällen och att det inte funnits utrymme för utveckling av renskötseln annat än i stark konkurrens med byamännen.
Utredningen visar även att samer inte funnits i området sedan urminnes tid och att samerna inte utgör ett ursprungsfolk i Jämtlands län.Frågan om tiden för samernas inflyttning i Jämtland/Härjedalen har behandlats av ett flertal forskare. De historiska utredningar som gjorts ger sammantaget inte något stöd för att samerna skulle ha bedrivit renskötsel utanför de nuvarande renbetesfjällen.
Den tidigare utbredda uppfattningen att samerna var den skandinaviska halvöns urbefolkning som av en söderifrån invandrande folkstam trängts undan tycks vara fel.
Nordmalingmålet
Ett parallellfal till ovan beskrivna är de s.k. Nordmalingmålet. År 1998 stämde över 120 markägare i Nordmaling de tre samebyarna Vapsten, Ran och Ubmeje, Tjeälddie . De yrkade att domstolen skulle fastställa att det inte fanns någon rätt till renskötsel på deras fastigheter. Samebyarna, som har låtit sina renar vinterbeta på fastigheterna vissa år, menade att de hade rätt att använda marken på grund av hävd.
Högsta domstolen kom till slut fram till att samebyarna hade rätt till vinterbete på fastigheterna på grund av gammal sedvana.
Enligt Camilla Wikland samernas ombud Nordmalingsdomen har domen betydelse både för samebyarna i målet och för samerna som kollektiv. Hon tror också att domen, som klargör vilka rätts- och bevisregler som ska tillämpas, kommer att förhindra att andra markägare i andra delar av Sápmi inleder liknande processer.
– De totala kostnaderna i Nordmalings¬målet, ca 20 miljoner kronor, bör avskräcka, säger Camilla Wikland.
Huruvida rättstvisten i Rätansböle är jämförbar med Nordmalingmålet är tveksamt. Men ett är säkert, för de 32 markägarna i Böle, Högarbyarna och Klövsjö finns två möjliga lösningar.. Antingen kommer parterna överens i en förlikning eller så avgörs frågan i domstol. Vilket det blir får framtiden utvisa.
Källor
HUVUDFÖRHANDLING ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT l nr T 977-04
Nuorat: samisk tidskrift
Nätverket Norden